Framtidsångest

De senaste  två veckorna har varit en ganska jobbig tid för min del. Jag har funderat, grubblat och känt mkt. Tyvärr har det mest varit jobbigt och ångestladdat. Mycket tankar har handlat om framtiden. Vad vill jag? Hur ska det bli med allt? Hur vet jag att jag väljer rätt väg? Kommer jag missa och kanske till och med sabba saker genom mina val?

Såna frågor och en hel del andra har det i stora drag handlat om. Livet är verkligen inte lätt. Ändå har man så många valmöjligheter och verkligen chansen att påverka mkt själv genom sina beslut. Ibland känns det dock nästan lite jobbigt att man har så stor frihet och olika valmöjligheter. Det kan liksom stundtals kännas som att det ändå blir en enda stor röra av alltihopa och att man plötsligt varken vet ut eller in. Sen går det verkligen inte att komma ifrån att vissa personer påverkar ens val. Visst, man ska göra det man känner för...men det är inte alltid lätt när vissa andra människor i ens omgivning inte alls är inne på samma spår. Människor som betyder väldigt mkt för en. Människor som man behöver i ens närhet för att må bra.

Allting löser sig i slutändan, den visdomen brukar jag försöka tänka för det får mig att må bra och känna hopp. Jag har också många saker i mitt liv än så länge som har gått bra och jag har anledning att vara stolt över. Det är tyvärr lätt att glömma bort sådant.

Livet är verkligen händelserikt. Det har hänt väldigt mkt för mig under de senaste 4 åren. Jag har lärt mig väldigt mkt och utvecklats nåt kolosalt. Jag har också insett vad som verkligen betyder nåt för mig och vad jag vill prioritera. Jag har dock fortfarande mkt att lära. Herregud, hela livet är som en enda stor skola egentligen om man tänker efter. Man lär nog aldrig bli fullärd, än hur mkt man försöker. Men det är väl också det som gör livet så spännande.

Har jag då kommit fram till något efter allt grubblande?
Njaa, lite smått men inte fullt ut. Jag är fortfarande inte säker på hur jag ska göra med vissa saker. Lite klokare är jag men inte tillräckligt än så länge. Det känns inte så iaf. Men jag litar och hoppas på att det ska ljusna under de kommande veckorna framöver. Att jag inte ska stressa fram något beslut här och nu utan gnaga mig fram lite smått, ungefär som att äta en morot.

Jag ska försöka njuta mer av tillvaron och nuet samt tänka mer positivt. Ha en mer positivt attityd till saker och ting helt enkelt. Har väl varit lite till och från med det den senaste tiden. Det kommer att få mig att må bättre. Det är ju också en sån person som jag vill vara och nog också är egentligen.

Var rädd om er själva och era nära! <3

Kommentarer
Postat av: Ylva

Åh, jag tänker också på sådana där saker. Varje dag, typ... tänk vad bra det var på gymnasiet när man liksom visste vad som skulle göras. Nu är man för fri ibland. Men man ska väl inte klaga egentligen.. :P Fast det är jobbigt när man vill så många olika saker..



KRAM!

2011-10-26 @ 14:26:00
URL: http://ylvwes.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0