¤MARIKA¤

Dagarna rullar på som bara den på både gott och ont. Händer mkt inom mig som jag inte är så bra på att förstå och samtidigt händer det saker runt omkring mig i ett fasligt tempo, inte lätt att hinna/orka med och greppa/acceptera/förstå/känna av allt som sker. Livet kan verkligen kännas övermäktigt ibland.

Det är skönt att vara hemma men det finns stunder då jag verkligen längtar tillbaka till lugnet i Sunne. Man blir ändå grymt bortskämd med att bo själv kan jag känna. Praktiken går jättebra iaf. Hur trevliga människor som helst på "Hälsovivan". Att människor runt omkring en verkligen är trevliga och roliga är hur viktigt som helst. Man märker verkligen vilken skillnad det är om man är med en negativ och otrevlig människa jämfört med motsatsen.

Jag har inte gjort så överdrivet mkt de här tre praktikdagarna direkt men det passar mig ändå eftersom det är trevligt folk och jag känner att jag har chans att utbyta tankar och åsikter som handlar om branchen. Jag lär mig mkt genom att prata och inspektera människor på min nuvarande praktikplats. Känns som att jag behöver lugn nu också. Har hört att det kan komma att vara stressigt på "Carolines spa" där jag ska ha min praktik de sista två veckorna så då är det ju ändå bra att det är ett lite lugnare tempo nu. Sen när det är en massa som händer vid sidan av praktiken också så är det ännu härligare med ett lite lugnare "praktiktempo". 

Imorrn far jag till fjälls med min familj. Vi som far är: jag, mamma, Ola, Stefan, Helena, Micke och Åsa. Det kommer bli skönt att komma till den härliga naturen däruppe, det ser jag fram emot. Fjällsvistelsen kommer som vanligt bestå av: längdskidåkning, pimpling, skotersafari, spelande, skotertolkning och mys i stugan. Jag kommer hem nån gång på tisdag nästa vecka så jag kommer inte kunna blogga föränn då.

Ibland vill man bara fly från allt det gamla, bara titta framåt. Man vill inte falla tillbaka till gamla tankemönster och vanor. Man vill inte minnas vad som varit, bara titta framåt och se allt ljust som väntar bakom hörnet. Så lätt att man hamnar i gamla innötta spår ibland, spår som egentligen är sönderåkta för längesen. 

Jag älskar min familj men jag ångrar inte att jag började nere i Sunne. Min flytt dit ner och allt runt det har gett mig så mkt insikt och personlig utveckling att det nästan inte går att fatta. Jag har lärt mig massor och mer kommer det att bli. Jag är verkligen unik och fantastisk!

Det mesta snurrar lite hit och dit för tillfället. Upp och ner, ner och upp. Snurrigt men det kanske är en sån period jag ska ha nu av nån anledning. Klart det blir en himla omställning att ständigt ha en massa folk omkring sig också, vad trodde jag? Jag ser fram emot nästa vecka för då ska jag förmodligen äntligen få prova på lite "healing" på min praktikplats. Tror jag behöver nåt sånt. jag är grymt nyfiken och jag har en känsla av att det kommer få mig ännu mer i balans.

Du förtjänar så mkt bättre, synd du inte vågar lita till dig själv. Du är så mkt bättre än du tror<3 Du är för fin för att kasta pärlor åt svin.

Nu ska jag ta och sova. Är svintrött just nu egentligen. Tänkte först inte skriva nåt inlägg här utan sova ist men så skriver jag nu ändå. Tänkte att ni kanske vilja läsa lite om hur jag har det för tillfället. Men nu ska jag banne mig sova för nu har jag skrivit fullt tillräckligt. Kommer sova som en stock.

Frågan är: När kommer det att försvinna? Lr kommer tankarna och känslorna fortsätta göra såhär? Hur fan ska jag kunna hantera allt isf? Hur vet man att man vet? Tålamod I guess...med tiden kommer jag förhoppningsvis förstå mer än vad jag gör nu. Det hoppas jag verkligen.

Ha det superbra nu medans jag är borta och kom ihåg: Lev var dag som om det vore den sista!