Har tiden hunnit ifatt?

Hur länge ska man behöva kämpa?
Hur länge kommer man våga fortsätta hoppas?
Hur länge ska man behöva önska?
Hur länge ska man behöva be?
Hur länge kommer man överhuvudtaget att orka?


Kanske har man bara varit för blind för att se alla problem som ju faktiskt funnits där och fortfarande finns där hela tiden, oavsett om man vill det lr inte. Vet seriöst inte hur länge till jag kommer orka. Känner mig svag just nu, är som bara less på allt trassel. Jag är inte mer än en människa jag heller och det här tynger bara ner mig som det känns just nu. Är det verkligen så det ska behöva vara?

Jag hade hoppats på nån form av förändring, nån form av "fighting-spirit" men jag har inte sett nånting. Inte nånting verkligen trots att jag försökt se saker och det gör mig besviken. Helst när situationern är som den är och förutsättningarna är klara. Finns alltid anledningar, jag vet, men kan ändå inte låta bli att bli besviken. Jag trodde verkligen att det skulle hända nåt nytt men det har det uppenbarligen inte gjort.

Hur länge kan man vänta innan man måste inse att tiden faktiskt hunnit ifatt?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0